Kärlek är att älska och bli älskad tillbaka. När man blir accepterad precis för den man är, när man trivs med en person och vågar vara sig själv med den utan några som helst problem. När man saknar personen helatiden fast man nyss har träffats. Det där pirret man känner i magen för varje gång man ser personen, även fast man träffas dagligen. När man tänker på personen exakt helatiden, och var man än är så finner man alltid något som hänger ihop med honom/henne. Att kunna göra saker tillsammans, ha kul och skratta med varandra. Det är också viktigt att kunna lita på varandra, och lyssna på varandra om man behöver prata. När man slipper tänka på hur man ser ut, och aldrig behöver skämmas framför varandra. Att kunna kolla varandra djupt in i ögonen och säga "Jag älskar dig" inför varandras vänner och andra personer utan att skämmas eller tycka att det är pinsamt. Att kunna gå och hålla varandra i handen inför folk och låta tjejen få sitta i killens knä när hon vill och när killen ger sin jacka till tjejen när det är kallt ute. Att låta varandra få egen tid med sina vänner är bra om den ena personen nu vill det, men enligt mig är det bäst om man kan umgås med sin partner och sina vänner samtidigt. Man ska även kunna bråka om precis allt och sedan kunna förlåta varandra utan problem. Det är kärlek för mig!